Hem > Allt, WWE PPV 1992 > 4. Survivor Series 1992 (1992-11-25)

4. Survivor Series 1992 (1992-11-25)

4. Survivor Series 1992 (1992-11-25)

– Vince McMahon & Bobby Heenan kommenterar.

1. High Energy vs. Headshrinkers.
Afa är med in. Ganska bra öppningsmatch. Tempofylld, bra story och perfekt längd (kändes inte framstressad men ändå inte utdragen). Owen får skina i början innan Koko blir slagpåse. Het tag till Owen som rensar men äter en powerslam och avslutas med en flying big splash efter 7:41. Vinnare: Headshrinkers. **1/2

Koko berättar i sin shoot att de hade ”dynamite matches” mot Headshrinkers och gillade att brottas mot dem, förutom deras big splash som var ett helvete att ta. Han tyckte att det var betydligt lättare att ta en splash från till exempel Kamala som visste hur man landade, men Headshrinkers landade HÅRT på motståndaren så om man var bajsnödig och åkte på greppet bajsade man ner sig i ringen. (RF-shoot.)

Koko har sagt att det var Bobby Heenan som kom på namnet High Energy. (Sean Mooneys podcast 2017-12-06.)

– Sean Mooney intervjuar en något ilsk Nailz.

– Gene Okerlund intervjuar Big Bossman.

2. Nightstick: Big Bossman vs. Nailz.
Ingen musik för Bossman eftersom han kutar in mitt under sin intervju med Gene så därför hinner han inte göra en ordentlig entré. Okej match. Tillräckligt kort för att vara engagerande även om Nailz strypande i mitten av matchen visserligen passar storyn och hans karaktär men som är väldigt tråkigt att se på. Reglerna är något luddiga; den som tar ner batongen får använda den men i vanlig ordning används den av båda. Bossman tar ner den men Nailz tar den från honom och använder den som vapen (vilket får Bossman att se kass ut som inte lyckades vinna med den även mot en obeväpnad motståndare) men Bossman gör comeback en stund senare och avslutar med Bossman-slam efter 5:44. detta var i stort sett det sista vi såg av Nailz i WWE. Vinnare: Bossman. *

– Gene intervjuar Ric Flair och Razor Ramon och vi får även en recap av Mr. Perfects faceturn och hur han blev Randy Savages partner ikväll.

3. Tatanka vs. Rick Martel.
Trist match. Jag vet inte vad det var men den lossnade aldrig. Storyn är att Model snodde Tatankas fjädrar vilket får mig att tänka på Hoas sarkastiska ”ja, tänk sig att vara utan dina fjädrar i ett halvår”-kommentar. Doink gör sin grej (smäller ballonger etc) för fansen vilket får all uppmärksamhet – inte för att det gör något – innan Tatanka avslutar med sin samoan-drop efter 11:06 och tar tillbaka sina älskade fjädrar. Jag har alltid trott att de byggde upp för Tatanka vs. Doink här, inte minst för att Model-fejden var över här, men de kom inte att mötas förrän i mars 1993. I Efterhand känns det rätt självklart; Tatanka var obesegrad och man hade tydligen storslagna planer för Doink och ville därför inte att någon av dem skulle förlora. Logiskt, önskar de tänkte mer så idag. Vinnare: Tatanka. 1/4*

– Mooney intervjuar Savage och Perfect.

4. Randy Savage & Mr. Perfect vs. Ric Flair & Razor Ramon.
Intressant att Savage och Flair var inblandade i samma match på varenda PPV under 1992. Båda var med i stöket på Rumble, singelmatch på Mania, Flair kom in under Savage-Warrior på Summerslam och nu här. Dessutom var båda med i stöket 1993 men Flair hann elimineras innan Savage kom in. Nåväl. Underhållande match även om den kanske inte levde upp till förväntningarna, och finishen var rätt platt för en PPV-match. Konstigt nog lät de inte Perfect gå uppvärmningsmatch/er på houseshow/s före detta utan detta blev hans första match sedan Summerslam 1991. Inte konstigt att karln var ringrostig här. De teasar att han ångrar att han ställde upp som Savage partner och ger sig iväg när Savage är slagpåse, men han går tillbaka till ringen igen. Flair och Ramon är kul som team eftersom de är fantastiska heels, och Savage är en fena på att sälja trovärdigt. Tag till Perfect som rensar innan det blir en lång stunds kaos innan domaren diskar heelsen efter 16:27 eftersom de vägrar följa hans direktiv. Savage och Perfect visar varandra respekt efteråt. Vinnare via deku: Savage & Perfect. ***1/4

Total random notis som inte har ett dugg med något att göra: Curt Hennigs sista match någonsin var mot Rics son David i TNA 2003.

Bruce Prichards kritik mot den här matchen är tämligen kort och koncis: ”It sucked.” Perfect var ur form och hade bara två veckor att träna inför matchen, så Bruce ger honom hela skulden för matchens dåliga kvalitet även om Flair inte heller var i toppform här i och med sin öronskada. (STW #60.)

– Gene intervjuar Flair och Ramon. Igen. Börjar bli tjatigt nu.

5. Virgil vs. Yokozuna.
Intressant att notera att båda två tränade samtidigt för Afa och Sika, där även Rikishi tränade. Mr. Fuji (som fortfarande har hår här) är med in. Bra debut, Virgil vet och utför sin roll väldigt väl och får Yoko att se superbra ut. Han kastas runt men tänker finta honom med en rollup men Yoko sätter sig på honom och avslutar med Bonzai-drop efter 3:45. Inget att klaga på här. Vinnare: Yoko. *

– Mooney intervjuar Savage och Perfect, som har råa kalkoner åt Flair och Ramon samt en rå kyckling åt Heenan för att understryka att detta går i Thanksgiving-tider. Perfect säger att han och Savage är det perfekta teamet vilket gör det lite komiskt att detta blev deras enda tag-match ihop någonsin.

6. Elimination: Natural Disasters & Nasty Boys vs. Money Inc. & Beverly Brothers.
Genius och Jimmy Hart är med in. Basic match. Quake avslutar ena Beverlyn med sin rövsplash efter 9:26. Vince noterar att Savage och Perfect är på WWFs hotline just nu varpå Heenan blixtsnabbt säger att Perfect gör rätt i att ringa Lloyds of London eftersom han lär behöva all försäkring han kan få, blink-blink. Hetta en halv evighet på Quake innan Typhoon taggas in och rensar, men Teddy fäller honom så IRS pinnar honom med ena foten på repet efter 15:56. Jerry Sags smyger in och rullar upp IRS för att vinna matchen efter 16:04. Heenan – som inte med ett ord nämnde Teddys och IRS fusk i slutet – skriker direkt efter Sags rollup att Nastys minsann fuskade eftersom de inte taggade innan. Klassisk Heenan! Survivors: Nasty Boys.

Beverlys har sagt att de gillade att brottas mot både Nastys (”tyckte de var kul killar”) och Disasters (”bra killar att ha att göra med då de var ”all business” för att dra in pengarna till sina familjer”) (Beverly Brothers RF-shoot 2007.)

Nasty Boys är obesegrade på Series (här och 1991) och Money Inc gjorde sin tredje PPV-förlust på raken här. Lite roligt att de enda som Money Inc slog på PPV var Brutus Beefcake och HULK HOGAN, som sällan förlorade matcher alls.

– Savage och Perfect sitter på hotlinen och pratar med folk. Nu börjar det seriöst bli väldigt tjatigt med inslag med dessa, samt Ramon & Flair, även om jag gillar allihop.

– Undertaker är redo för Kamala.

7. Coffin: Undertaker vs. Kamala.
Paul Bearer, Harvey Wippleman och Kim Chee är med in. Reglerna är inte riktigt finslipade här, så först måste man pinna (eller vinna på något annat sätt) motståndare för att därefter rulla ner honom i kistan för att vinna matchen. Vilket såklart är ologiskt eftersom om UT pinnar honom är det inte säkert att han lyckas rulla ner i honom i kistan efteråt. Och jag hatar när de tummar på seriositet, logik och trovärdighet i en match mellan en zombiedödgrävare och en ylande kannibal. Nåväl. Faktiskt bättre match än jag mindes den som, mycket för att den var tillräckligt kort för att inte bli långrandig. Plus att den till skillnad mot Summerslam hade en PPV-värdig finish. Kim Chee snor urnan och skickar in den till Kamala, som opraktiskt nog är rädd för den och vägrar ta i den, och UT tar den istället och däckar honom rakt i planeten för tre efter 5:28. Kamala rullas ner i kistan och UT spikar igen locket. Vinnare: Undertaker. *

Det märktes att WWF inte hade några direkta planer för Kamala mer än att låta honom jobba till Undertaker. Hans enda vinster av värde var mot Sgt. Slaughter och Kerry Von Erich, som båda i princip var slut som wrestlers vid den här tiden. Sen fick han en halvhjärtad faceturn men jag antar att det inte fanns så mycket de kunde göra med honom efter den obligatoriska fejden mot Kim Chee.

Kamala var tydligen rädd för kistan på riktigt. Eller ja, kistor i största allmänhet så inte specifikt denna. Med denna infon ville givetvis Vince spela honom ett elakt spratt så en gång när UT spikade fast locket (alltså inte specifikt här, dessutom var ju Vince vid kommentatorbåset under showen) och Kamala rullades backstage efter en match lät de honom ligga däri en lång stund. Kul? Nja, jag tycker faktiskt det mest var elakt. (Paul Bearers RF-shoot 2006-02-17.)

– Båda kombattanterna är redo för mainet. Bret säger sig tagit sig an precis alla utmanare och tänker fortsätta med det även efter galan. Det var verkligen hårdlansering av honom som hårt arbetande champ även om jag inte tror han brottades oftare eller i längre matcher än Flair, Savage, Hogan före honom.

8. WWF World-champ Bret Hart vs. IC-champ Shawn Michaels.
Bara Brets titel är på spel. Bra match, troligen den bästa de gått mot varandra. Wembley hade bättre inramning med Bret och Bulldog men detta är en betydligt bättre match, inte minst för att Shawn både har bättre kondis än Bulldog men också att det blir en bättre dynamik med en heel i matchen. Shawn sparkar Bret (Heenan: ”Greco-Roman kick!”) och gör chinlock varpå Earl Hebner på Vinces order avslutar matchen till Brets nackdel. Ursäkta, fel submission och år. Bret med en tjusig superplex. Shawn gör comeback men hoppar in i en Sharpshooter som avslutar efter 26:40. Vinnare: Bret Hart. ****

Bret har sagt att Shawn inte hade tillräckligt med kondis här (enligt Shawn själv) att gå en lång match, så Bret regisserade matchen att gå långsamt. Shawn uppskattade det. (Detta är dock inget Shawn nämner ett ord om i sin egen bok.) (Brets bok sida 304.)

I min Summerslam-recension uppgav jag att Bret sa i sin Timeline 1992-shoot att han skulle mött Jake Roberts på Summerslam. I en annan intervju säger han att matchen skulle gå av stapeln här på Survivor Series. Ingen aning om vad som stämmer. (Bret intervjuas av Aftermatch 2012.)

SLUTSATS: Stabil gala. Inget var superminnesvärt men vi fick två bra matcher och de samtliga andra matcherna förutom Tatanka-Model var tillräckligt korta för att inte kännas utdragna, så även om jag inte strösslade med snöflingor ikväll var det en njutbar gala. Kanske att de kunde skippat några av de tusen segmenten med Savage/Perfect/Ramon/Flair.

En stark tumme i mitten.

(Den här recensionen skrevs 2020-06-21.)

Kategorier:Allt, WWE PPV 1992
  1. Inga kommentarer ännu.
  1. No trackbacks yet.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: