Hem > Allt, TNA Impact (PPV) > TNA – No Surrender 2010 (2010-09-05)

TNA – No Surrender 2010 (2010-09-05)

TNA – No Surrender 2010 (2010-09-05)

– Vi inleder med bilder från då de fyra finalisterna i turneringen (Kurt Angle, Jeff Hardy, Pope Dinero och Mr. Anderson) kommer till arenan, ackompanjerat med Kurts snack om att han tänker sluta brottas om han förlorar, vilket är idiotiskt då ingen tror på det ändå. Något udda med turneringen är att alla fyra är faces, men det tycker jag inte är någon nackdel här, utan ser fram emot tre väldigt bra matcher. Något som däremot inte är bra är att man inte kan tänka sig att betala Rob Van Dam för ytterligare datum utan hellre tar titeln av honom. Great, de anser inte ens att VÄRLDSMÄSTAREN är värd extrapengar så han kan brottas fler än de satta datumen.

– Mike Tenay & Tazzzzzz kommenterar.

– TNA Tag-champs Motor City Machine Guns vs. Generation Me.
Titelmatch. Skulle varit Guns vs. Magnus & Desmond Wolfe, men av whatever reason ändrades det strax innan galan. Alex Shelley och Jeremy Buck inleder med att bråka om en armbar, Max fortsätter och vi har en dubbel dropkick med Max och Chris Sabin för att få en pop från publiken. Sabin har klippt sig sedan sist jag såg honom. Springboard-armdrag –> armbar från Jeremy och Shelleys arm bearbetas. Vänsterarmen givetvis, det är ju wrestling. Jeremy äter en jawbreaker han inte säljer för att visa att det är en ren spotfest, och Guns dubbelteamar honom med sin vanliga serie för två. Shelley gör en kul submission som ser ut som en bakvänd Boston-crab. Tag till Max som rensar utan att först ha varit face-in-peril, Rey Mysterio-bulldog på Sabin ger två. Max med en springboard-bulldog för två och ett ”THIS IS AWESOME!”-chant från publiken. Julgransplundring och domaren (Brian Hebner) verkar skita i matchen totalt. När det lugnar ner sig är Shelley face-in-peril och bråkar med Jeremy om en suplex i några sekunder jag aldrig får tillbaka. Diverse restholds får inte ner Shelley, som slår sig fri och fintar sig ur en dropkick och taggar in Sabin som rensar. Springboard-DDT ger två då Jeremy räddar, Sabin äter en springboard-kick och Shelley dyker ut på Jeremy mellan repen och däckar honom. Jeremy blockerar en dubbelteaming inte ens Taz & Tenay förstod, och Shelley däckas av en dropkick. Samoan-drop-450-kombo missar, Superkicks på alla och Skull & Bones avslutar Jeremy efter 12:51. Spots utan poäng och storyn var obefintlig, de lyckades inte förmedla några känslor vilket gjorde att jag varken hade sympatier eller har gentemot något av teamen. Men gillar man rena spotfester är detta en bättre match än tvåan jag ger den. Young Bucks är förbannade för att de förlorade så de spöar upp MCMG efteråt för att ingen ska få se bättre ut än de andra. **

– X-Division-champ Douglas Williams vs. Sabu.
Titelmatch och som en del av EV.2 och Fortune-fejden. Ordinär inledning med headlocks, armbars och liknande bryts upp vid repen, Sabu clothelinar honom för att sätta upp en slingshot-legdrop som träffar alldeles för långt ner. Camel-clutch bryts upp vid repen, Williams bailar och äter en slingshot. Sabu sliter fram ett bord vilket Hebner inte ser så glad ut över. Är det Earls privata merchandisebord, månne? Doug stoppar Sabu från att använda bordet och gör en flygande elbow för två. Williams klättrar men stoppas, Sabu sliter in en stol men Earl hotar med diskning om han använder den. Taz kommer med en kommentator om att Earl tydligen aldrig har dömt i en bingohall tidigare. OH, SHOOTWORKSHOOT~! Sabu gör sin vanliga springboard-moonsault via stolen och Taz säger att Earl tillåter det eftersom han tekniskt sett aldrig använde den MOT honom. Sant. Williams drop-toe-holdar in Sabu i stolen, vilket tydligen också är tillåtet eftersom han inte använde stolen på Sabu utan Sabu på stolen. Eller något, Taz håller för sin egen skull tyst helt under den spotten. Earl varnar Williams att han kan diskas om han fortsätter använda stolen. Tydligen har båda brottarna förbeställt 300 tröjor var av Earl precis innan matchen och han vill undvika att göra dem förbannade innan de har betalat. Sabu med en springboard-DDT för två. Springboard-back-elbow ger två. Air Sabu och SEN kastar Earl bort stolen, trots att han stod intill den redan innan Sabu gjorde spotten. Taz tycker att vi borde ta bort stolen. Williams med en gutwrench-suplex för två, men bailar när Sabu gör comeback, Sabu sätter upp för ett dyk men Earl stoppar honom, Sabu skiter i det och dyker ändå. Sabu sätter upp ett ord och lägger Williams på det, men han vaknar så Sabu åker igenom det själv. Williams svingar med en stol, Earl tar bort den, och Williams passar på att nita Sabu bakom Earls rygg med bältet för tre efter 11:13. I sann Sabu-anda såg hälften av hans spot ut som skit, och de andra missade, och mattbrottningen var inte överdrivet underhållande så jag har svårt att se någon annan än die-hard-fans av herr Brunk gilla den. *

– Backstage: Mr. Anderson tänker spöa Dinero ikväll och får igång publiken att skrika ”WE ARE ASSHOLES!” Och så säger folk att wrestling saknar stil och klass!

– Velvet Sky vs. Madison Rayne.
MC Tara (som slutade i TNA för evigt för ett tag sedan) är med Rayne in, och Angelina Love är med Sky in. Sky choppar loss men kastas ner i det lamaste jag har sett i wrestling sedan mustaschpromon. Da Khamel Klatch, Rayne hoppar upp ala Repo Man på Wrestlemania 8, och Sky leker Big Bossman från samma match och blockerar med båda benen. Tara distraherar domaren, Sky rullar upp Rayne för två, och Rayne clothelinar henne. Rayne dunkar Skys ansikte mot marken några gånger med en juckande spot Hoa hade exploderat av. Sky gör comeback med dåliga slag och en spear, innan hon dunkar Raynes bakhuvud mot marken några gånger. Fast en sekund senare är hon uppe och äter en faceslam för två då Tara räddar genom att slita ut Sky och teasar att slå henne med hjälmen med Love räddar. DDT avslutar efter 4:43. Det var ett tag sedan jag såg en brudmatch i TNA, men detta är miltals sämre än jag minns divisionen som. De släppte Awesome Kong, ODB slutade och Gail Kim gick över till WWE (visserligen för ett bra tag sedan) och var är vi idag? Bimbos som brottas som om det var första lektionen i wrestlingskolan? Missade och telegraferade spots hela vägen, dåligt utförda spots och inte trovärdigt för fem öre. Tidigare har TNA haft två övertag gentemot WWE; bättre lättvikardivision och bättre bruddivision. Nu är WWE bättre på båda. DUD

– Jeff Hardy tänker vinna ikväll.

– Falls Count Anywhere: Rhino vs. Abyss.
Rhino attackerar Abyss innan matchen och svingar loss i ringen, innan de hamnar i publiken där Abyss får övertaget. De bråkar ut ur arenan och tillbaka igen utan att något intressant händer, de turas om att ha övertaget med knytnävar och hamnar i ringen igen och Rhino åker in i soptunnan han satte fast mellan andra och tredje repet. Abyss svingas igenom en del av rampen som består av kartong, vilket publiken tycker är HOLY SHIT! Jag upprepar: Han åkte igenom EN JÄVLA KARTONGVÄGG. När man poppar åt spots som även min mormor hade kunnat göra är standarden ganska låg. Abyss slänger in en bit staket i ringen som han sätter upp i hörnan, Rhino slår tillbaka med lite aluminium mot huvudet och en belly-to-belly. Abyss får två med en chokeslam på en soptunna. Abyss tar in Janice (hans bräda med spikar) men äter en spear för två innan han hinner använda den. Black Hole Slam ger två. Abyss sätter upp för en powerbomb på staketet, men Rhino blockerar och ska GOREA honom mot den, men Abyss flyttar sig, Rhino släcker sig själv och avslutas med en Black Hole Slam efter 12:40. Inget vi inte redan har sett förr, men skönt att Abyss inte gjorde något av sina sjuka bumps till ingen nytta. Tolv minuter för en sådan här match än åtminstone fem för mycket, men för er som älskar den här typen av matcher är det en högtidsfest. För oss andra tappar den charmen efter en liten stund, även om båda är duktiga på det och är intensiva. *

– Recap av Samoa Joe & Jeff Jarrett vs. Sting & Kevin Nash.

– Samoa Joe & Jeff Jarrett vs. Sting & Kevin Nash.
Nash & Sting kommer in till en gravt nWo-iserad låt, vilket självklart är poängen, men samtidigt sorgligt eftersom Dixie inte kan släppa 1998. Något som däremot är positivt är att alla fyra ser ut att vara i bra form, dock brottas ju Sting i tröja av en anledning. Sting ger sig på Jarrett men Joe räddar, Nash nitar Joe men sparkas ner och bailar. Sting dubbelteamas av facen tills Nash nitar Jarrett från apronen. Tenay noterar att Impact utgår på torsdag. Lycka till att få folk att vänta med upplösningen och efterspelet av galan över två veckor, det gör säkert att de sitter klistrade vid rutan. Jarrett är face-in-peril, Stinger-splash sätter upp en Vadersplash som träffar knän, Joe taggas in bakom domarens rygg så han vägrar godkänna den, trots Joes protester. Som om en wrestler skulle ljuga. Fråga: Hur kan Sting vara heel när han går runt med förbundets namn på tröjan? Joe taggas in och rensar, senton på Sting och hög spark på Nash, julgransplundring och Jarrett hotshottas, men tar Stings basebollträ och nitar honom i magen, så Joe kan avsluta med sin Kokina-clutch efter 6:12. De höll Nash utanför matchen för det mesta, vilket säkert gjorde den bättre. Inget att klaga på, fyra skickliga yrkesmän som inte tog sig vatten över huvudet, och alla gjorde sitt yttersta, speciellt Sting. **1/2

– Recap av EV.2 vs. Fortune där Bubba säger ”fucking” vilket inte censurerades bort. Snart har vi väl Fuckers vs. Assholes i förbundet.

– I Quit: Tommy Dreamer vs. AJ Styles.
Bråket börjar redan innan Dreamer hinner in till ringen, Dreamer backdroppar ut honom över topprepet och följer efter för att strypa honom mot ringstolpen i en annorlunda spot. Han ger dock inte upp. Full-nelson-camel-clutch av Dreamer, men Styles vägrar ge sig, utan kommer loss och petar i Dreamers mun med fingrarna. Dreamer backar in i hörnan för att komma loss. Styles missar en charge och ”skadar axeln” vilket Dreamer fortsätter bearbeta, något han började med redan i början av matchen. Styles bailar och Dreamer följer efter och gör en clotheline från apronen. Styles blockerar och suplexar Dreamer på stålrampen. Dreamer kommer ur ett figure-four-försök med en spotlight (bokstavligt talat) men Styles vägrar ge upp. Flygande underarm sätter upp en Styles Clash på golvet, men Dreamer blockerar och gör en shoulderbreaker. Armbar i ringen leder ingenvart, och Styles skriker att Dreamer tydligen drar in luft. Dreamer placerar hans arm i stolen och legdroppar den för att göra mer skada. Styles gör minicomeback med en ögonpetning men äter en armbreaker –> Crossface men Styles kommer loss genom att baila. Dreamer kastreras på staketet och Styles massakrerar hans ankel mot det. Figure-four blockeras med en spark i röven och Dreamer kastreras mot ringstolpen för en figure-four runt stolpen alla Bret Hart. Bret sa i sin bok att det greppet kändes betydligt mindre för offret än angriparen. Dreamer får sitt vänsterben bearbetat mot stolen, figure-four vänds och Styles släpper upp. Dreamer drop-toe-holdas in i stolen och läggs med huvudet på den, Styles ska dropkicka/legdroppa honom men fintar sig ur den och gör en Indian Deathlock men Styles vägrar ge upp, och Taz gnäller på domaren som inte håller fram micken ordentligt. Pelé-spark dumpar Dreamer, Styles dyker efter men äter ett slag med en kendostick, pumphandle-slam och Dreamer drar av sig tröjan för att visa att han har snott Goldusts kläder innan han slutade i WWE innan en han gör en Crossface med kendopinnen, som går sönder (planerad spot). Styles petar i ögonen med en bit trä från pinnen, dropkick och gaffel mot pannan och mot ögat får Dreamer att ge upp efter 16:28. De försökte och gjorde vad de kunde, men matchtypen brukar aldrig ge speciellt underhållande matcher i mitt tycke, och så även här. Bra bearbetning av benet, men matchen lyfte aldrig, samt att Styles känns helt fel för den här typen av match då han är en mer fartfylld wrestler än såhär, vilket som sagt inte är hans fel. **

– Kurt Angle tänker vinna ikväll, annars slutar han i TNA för evigt för alltid for ever and ever.

– Semifinal: Jeff Hardy vs. Kurt Angle.
Vinnarna möts om titeln på Bound For Glory. Dixie sitter ringside och ser nervös ut, förmodligen för att hennes största wrestler kan sitta inne snart. Kurt med en facelock som bryts upp vid repen. Hardy vänder en suplex till en framåtvänd sådan följt med några låga dropkicks för två. Powerbomb vänder matchen och vi går för en headlock för att varva ner, Hardy kommer loss några gånger men hamnar i greppet igen. Waistlock och Taz pimpar Kurts amatörkarriär, och menar på att Hardy bör undvika att hamna på marken. Hardy fuckar upp sin corner-dropkick så han får göra om den till ett fint ”YOU FUCKED UP!”-chant. Kurts belly-to-belly ger två och tillbaka till headlocken. Twist of Fate (#1) från ingenstans ger noll pops av någon anledning, Swanton (#1) blockeras och Kurt dyker upp och suplexar ner honom för en tvåa. Angleslam (#1) vänds till armdrag och Twist of Fate (#2) igen. Förmodligen Kurts manus, som brukar bestå av arton avslutare och lika många reverseringar. Swanton (#2) missar och Angleslam (#2) ger två. Självklart, han behöver göra några dussin för att det ska kännas. Anglelock (#1) blockeras och german, german, german ger två. Moonsault missar (vilket jag skrev innan det hände eftersom Kurt är Mr. Förutsägbar, så hade förutsägbarhet varit en OS-gren hade Kurt haft två guld) och Whisper in the Wind ger två. Twist of Fate (#3) sker utanför ringen, och Jeff dyker med en Swanton (#3) från hörnan och ut. Uppdatering från ringside: Dixie låtsas se oroad ut. Twist of Fate (#4) blockeras men det gör inte en german och big splash ger två för Angle. Powerbomb vänds till backdrop, Twist of Fate (#5) ger två. Swanton (#4) ger två. Swanton (#5) ger två. Swanton (#6) träffar knän. Angleslam (#3) ger två. Anglelock (#2) blockeras och Jeff clothelinar honom från apronen, där en brud passar på att känna hur Jeffs hår känns. Anglelock (#3) bryts upp vid repen. Anglelock (#4) blockeras. Jeff släcks med en clotheline för två och Anglelock (#5) bryts upp vid repen, men Kurt sliter in honom i ringen och domaren avbryter matchen efter 20:02 och medan alla tror att Kurt har vunnit, är det istället en draw då tidsgränsen gick ut. Publiken vill ha fem ytterligare minuter. Eric Bischoff kommer in och ger oss det.

Jeff gör comeback men kastreras i hörnan, Kurt klättrar efter och gör en Angleslam (#4) från toppen för två. Fin bump. Kurt attackerar men backdroppas ut av killen som precis tog en Angleslam från toppen. Mindre än en minut kvar. Dubbel clotheline släcker båda med 17 sekunder kvar, och Kurt täcker Jeff för två precis före 5:00. Bischoff ger oss YTTERLIGARE fem minuter, då vi måste ha en vinnare. Varför inte köra utan tidsgräns om vi ändå MÅSTE ha en vinnare, jävla idioter.

Kurt matar loss men jag har tappat intresset för både Angleslams och Twist of Fates. Kurt missar en charge och slår sönder axeln mot ringhörnan, och bladar när hans ansikte åker in i trappan. Boston-crab men Angle vägrar tappa, domaren lyfter armen tre gånger och den lyfter på tredje, och Kurt reverserar till en Anglelock (#6) och matchen stoppas efter 5:00. Bischoff skickar in tränare att kolla Kurts blodiga panna, och Bischoff i samråd med tränarna kommer fram till att Kurt inte är kapabel att fortsätta, så vi har en draw. Underbart. Inte ens en självklar singelmatch till årets största gala kan bokas ordentligt utan en massa skit. Bra berättad story, även om de evinnerliga avslutarna ska göras i tid och otid i Kurts matcher. En kul notis när det kommer till Kurts matcher numera är att jag alltid älskar den första efter mitt TNA-uppehåll eftersom den är fartfylld och innehåller fina spots, men match #2 är ofta sämre och vid match #3 har jag redan tappat allt intresse av att se Kurt brottas igen. Sen tar jag uppehåll ett tag och blir sugen på en Kurt Angle-match, och sen är karusellen igång. ***

Resultat: Sex Anglelocks, fyra Angleslams, sex Swantons och fem Twist of Fates. TNA! TNA! TNA!

– Dinero tänker vinna ikväll och skiter i vem han får möta på Bound For Glory. Dinero säger att Andersons rumpa luktar illa. THANKS FOR THE INFO.

– Semifinal: Mr. Anderson vs. Pope D’Angelo Dinero.
Säga vad man vill, men WWE missade något när de kickade Pope eftersom de är på jakt efter nästa stora svarta superstjärna, då Pope är mer karismatisk än de flesta i WWE. Lugn och avvaktande början och Taz uppgraderar Hardy-Angle till ‘episk’. Är lite som WWE där de uppgraderar 12-minuterssömnpiller till 30-minutersklassiker. Anderson blir förbannad och öser loss med högervingar men äter en armbreaker och hammerlock-slam innan han faktiskt får in en enzuigiri för två. Pope säljer axeln och Taz ger oss sin fackmässiga och professionella analys: ”Shoulder-injuries sucks.” Pope slår tillbaka men blir sparkad på axeln så Anderson kan ta över igen. Wrestling är för tandlösa hillbillys och white trash (förutom mina läsare förstås, som naturligtvis är oerhört väluppfostrade, kultiverade och en nobel känsla för god smak) men kan det bli lägre än då fans skriker ”WE’RE ASSHOLES!” för full hals? Dubbel clotheline släcker båda. Pope gör comeback med högervingar och en atomic-drop följt av en flygande tackling med den skadade axeln före. Pope blockerar en superplex och kastrerar honom och dyker efter från hörnan. DDE Express (FKA Elijah Express) och Mic Check blockeras och Anderson får två med en samoan-drop. Codebreaker ger två för Pope. Rock Bottom blockeras och Pope fintar sig ur en Mic Check med en armdrag i matchens mest blowna spot innan en Mic Check ger två. Hur bra avslutare är det om den inte avslutar motståndarna? DDE Express missar och Anderson avslutar (jo, faktiskt) med en Mic Check efter 17:23. **1/2

– Så TNA hypade galan med att vi skulle få veta vilka som möts om TNA-titeln på deras svar på Wrestlemania, och beslutar sig för att bara ge oss den ena utmanaren. Och folk säger att TNA suger!? Det finns knappt lättare saker att boka än detta. En turnering där finalen ska gå på BFG där vinnaren blir ny mästare. Simpelt och lättförståelig bokning även för fansen som bara ser Impact ibland, och som skapar intresse för titelmatchen. Istället ska de halfassa fram matchen som antingen blir en tremanna eller där Kurt Angle vinner sin plats i matchen veckan innan galan. Ganska onödigt att även dra in att Angle tänker pensionera sig om han slutar, för ingen lär tro på det även om han slutar, och det överskuggar själva turneringen. Skräp, som vanligt när det gäller TNA.

SLUTSATS: Öppningsmatcherna brukar vara något av det bästa med TNA, men inte i det här fallet då den var ganska ointressant, både storymässigt och brottningsmässigt. Brudmatchen var en katastrof, men å andra sidan är inte Sky och Rayne toppbrudarna i förbundet vilket kanske förklarar det. Den roligaste matchen var faktiskt Nash-Sting-Jarrett-Joe ur ren underhållningssynpunkt då den var kort och koncis så de slapp använda tre minutersheadlocks, och även Pope-Anderson var kul när de hade känt på varandra i några minuter. Angle-Hardy var precis som väntad spot-spot-reversering-reversering-spot-spot-reversering-spot-spot-spot-spot-spot-avslutning, fast utan avslutning, så jag antar att Dave Meltzer lär dregla sönder anteckningsblocket och dela ut stjärnor på löpande band, själv tröttnar jag lätt på hans tre spots han gör tio gånger under varje match. Maineventet var hyfsat kul, men ingen toppmatch på något sätt. Sammantaget en ganska ointressant gala där toppnoteringarna var **1/2 och *** vilket inte räcker för en rekommendation. Men ska du se en av matcherna rekommenderar jag Nash-matchen trots allt, även om två andra matcher fick högre betyg.

Tummen ner.

(Den här recensionen skrevs 2010-09-06.)

Kategorier:Allt, TNA Impact (PPV)
  1. Inga kommentarer ännu.
  1. No trackbacks yet.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: