Hem > AEW Dynamite 2020 > AEW Dynamite 2020-09-23

AEW Dynamite 2020-09-23

AEW Dynamite 2020-09-23

– ”Even when AEW isn’t perfect it’s not hard to watch. There aren’t a million stupid skits and storylines that don’t make sense with announcers shouting catch phrases at you. That is exhausting and I don’t have to deal with that with this show.” – användare på F4W/WO-forumet.

– Cardet fick skiftas om en smula eftersom Lance Archer drog på sig en släng av ”det där viruset”, där det första som slår mig inte är att Archer insjuknade utan att han varit nära Jake Roberts så fort han varit på TV. Nu är har jag såklart ingen större kunskap om Jakes hälsotillstånd men jag gissar hejvilt att han ligger i riskzonen att råka väldigt illa ut om han smittas.

Nåväl, Archers frånvaro gjorde att sixman-matchen Jon Moxley, Darby Allin & Will Hobbs vs. Archer, Ricky Starks & Brian Cage fick hastigt avbokas och ersättas med Moxley vs. Eddie Kingston i en titelmatch samt de andra i en vanlig tag-match (som därefter avbokades helt). Antar att Thony Khan kände att när maineventet behövde ändras slog de på stort och gav oss en titelmatch istället. Inte mig emot! Jag gillar att han inte bara bokade titelmatch med random utmanare utan verkligen underströk att Kingston förtjänar en titelmatch eftersom ”there were questions about if Eddie’s Battle Royale elimination was valid (Lance + Eddie were the final 2, Lance threw him off the top but not over), now Eddie gets his shot!” som han skrev på Twitter några timmar innan showen började.

– Jim Ross, Tony Schiavone & Excalibur kommenterar.

– Vi börjar med RIP-grafik Road Warrior Animal. Jag fick reda på det igår när jag precis recenserat klart gårdagens skörd och sedan skulle jag nästan direkt till jobbet, så jag hade inte riktigt tid till att ”smälta det” om uttrycket känns befogat även om jag såklart bara ”kände” karln genom wrestlingen. Efter jobbet hade jag annat att pyssla med så jag tänkte inte så mycket på det då heller, det var inte förrän jag såg grafiken här som det slog mig att han är borta. Det låter givetvis melodramatiskt att känna så inför en wrestler, speciellt en man inte ens haft som favorit, men det är lite som när en äldre släkting dör att man liksom bara är så van vid att vederbörande finns där.

Nåväl, slut på bölandet, det är mest för ”kvinnor och manlig dagispersonal” som den legendariske Gammal Hårdrockare brukade skriva.

1. Joey Janela & Sonny Kiss vs. Kip Sabian & Miro.
Penelope Ford är med in. Miros första match sedan februari. Kommentatorerna nämner att Ford är Janelas ex. Tydligen var det lite hätskt på Twitter mellan Kip och Joey tidigt förra året angående detta men det kan lika gärna vara work för att generera intresse för en naturlig fejd. AEW fuckade upp Miros debut förrförra veckan men överkompenserade det med råge här, där han fick se ut som en riktig badass. Det enda som borde ändras är hans hårfärg som bara får honom att se ut som ett förvuxet barn. Lite roligt att han använder på Machka-kick och The Accolade här där kommentatorerna måste låtsas som att det är helt nya grepp han kommer med, men JR lyckas såklart säga ”The Accolade” ändå innan han rättas och får veta att den heter Game Over. JR säger också att han är tränad av Rikishi, men Rikishi använder själv det namnet på sociala medier så det är kanske inte så konstigt. Hetta på Kiss och tag till Janela som rensar. Facen kolliderar och Miro avslutar Kiss med ”the big kick” (Machka-kick) och Game Over efter 10:40. Tummen upp för bokningen här då Miro fick se ut som en badass, men matchen i sig var väl ingen höjdare. Fast tummen ner för att Miro tydligens skadade knäet under matchen, hoppas det inte var så allvarligt. Vinnare: Kip Sabian & Miro. **

– Eddie Kingston rusar in ”oplanerat” och kallar ut Moxley, som konfronterar honom innan det bryts upp av domare. Bra litet segment för att öka intresset för deras titelmatch senare ikväll.

2. Adam Page vs. Evil Uno.
Kenny Omega gör color och fortsätter den inslagna vägen att han är klar med tagteam och ska satsa på singelbrottning den närmaste tiden. Dark Order står på rampen och vid ett tillfälle konfronterar de Page utan att Kenny gör minsta ansats att rädda sin förre tag-partner. Bra match dock, Page är en wrestler helt i min smak och en rutinmatch med honom känns bättre än det mesta. Evil Uno är inte dålig han heller. Buckshot Lariat avslutar efter 11:39. Det är absolut ingen fancy match som går att få ner till en vettig trettiosekundersvideo, men bra spots hela vägen och allt såg bra ut. Vinnare: Hangman. ***

– Tony försöker intervjua Young Bucks men Matt tar sönder hans mobiltelefon och stoppar ner sedlar i kavajfickan på honom i den vanliga dealen. Ganska komiskt när Tony blir ensam kvar efteråt och muttrar uppgivet ”put this in your book. New chapter maybe.”.

3. TNT-champ Brodie Lee vs. Orange Cassidy.
Titelmatch. Innan matchen pratar de NBA där JR noterar att ”the good booking should be for the Lakers to win” (syftar på att AEWs sändningstid är beroende av slutspelet). Tyckte jag var lite roligt men å andra sidan har jag märklig humor. Kul också att domaren måste avvakta tills han får direktiv att dra igång matchen (det är reklampaus), detta pågår i flera minuter och det ser så oerhört desperat ut att joxa med både Cassidy och Lee flera gånger för att undvika att behöva signalera för matchstart. Okej match. Jag har en sorts hatkärlek gentemot Cassidy. Å ena sidan är han oerhört duktig på det tekniska och det mesta han gör ser jättebra ut. Men å andra sidan framstår det hela tiden som om han SPELAR wrestler istället för att VARA EN, och ja, det är en stor skillnad. Arn Andersons matcher må vara uppgjorda men jag kunde alltid ”suspenda my disbelief” och köpa dem som äkta, den känslan infinner aldrig sig när det gäller Cassidy även om jag kan uppskatta hans matcher. Jag bryr mig liksom inte om hur hans matcher slutar. Så även här. Hans matcher känns mest som en lång lista på spots som betas av. Nåväl. Lee gör en Bossman-slam som Excalibur kallar just en sådan. Inget konstigt, jag bara konstaterade det. Dork Order är med in men Cassidy tar hand om dem. Han går för Orange Punch men Lee sliter John Silver fram för sig som offras istället, och Lee vänder en Orange Punch till en powerbomb och avslutar med en discus-lariat efter 11:35. Vinnare: Brodie Lee. **

– Efteråt gör Cody storstilad comeback med fyrverkerier och hela balunsen innan han sänker stora delar av Dork Order (Lee bailar förstås). Antar att AEW bara får ha en manlig brottare med vitt hår så Cody har färgat sitt svart sedan Miros debut. Lee drar en promo efteråt där han utmanar Cody i en Dog Collar-match om Cody är man nog att anta utmaningen. Cody vs. Lee #2 ser jag fram emot, och som uppladdning rekommenderar jag INTE Piper vs. Valentine från Starrcade 1983 eftersom det inte finns en chans att Cody och Lee når upp till den nivån.

– Matt Hardy och Private Party in för att prata om Inner Circles attack mot Matt. Matt snubblar på orden men kallar Jericho för ”asshole” och vill möta honom nästa vecka. Jericho, Santana, Ortiz och Jake Hager kommer in. Jericho gratulerar sarkastiskt Matt på födelsedagen (shoot) och titulerar sig själv ”Million Viewer Man” (det där gillade jag). Efter lite tjafs vill Matt möta Jericho men Isiah Kassidy tar micken från Matt och säger att Matt inte är clearad så Kassidy själv utmanar Jericho nästa vecka. Jericho accepterar senare i showen.

– Tony intervjuar FTR och Tully i ringen. FTR har implementerat 20-minutersgränser för sina matcher och att de själva får välja sina motståndare, något de kallar Brush with Greatness. Nästa vecka är det SCUs tur att sola sig i deras glans (antar att det är Kaz & Daniels eftersom Sky mest kör singel numera). Best Friends kommer in och vill fightas HÄR OCH NU vilket FTR accepterar… innan de tyvärr måste avstå för att Best Friends måste vara ömma efter förra veckans parkeringsfight och därför redan ligger i underläge. Härliga heelmoves.

4. Hikaru Shida & Thunder Rosa vs. Diamanté & Ivelisse.
Under veckan har det varit mycket prat om huruvida Rosa vs. Ivelisse förra veckan innehöll spots som kunde betecknas som shoots eftersom de slutade samarbeta och blev sura på varandra. Dock har jag ingen aning om det verkligen var så eller det bara var att smart marknadsföringstrick för att hypa den här matchen en vecka senare. Det var inget jag reagerade på när jag såg matchen i alla fall. Sean Ross Sapp på Fightful sa att han fick det bekräftat av båda att de slutade samarbeta under matchen (vilket lika gärna kan vara del av marknadsföringstricket ovan) men Bryan Alvarez sa att han ”was specifically told from someone who didn’t believe it that there were zero issues when they walked back through the curtain” (F4W/WO-forumet 2020-09-18). Dave Meltzer nämnde inte något om detta med ett enda ord i sin WON-recension. Så oavsett vad som hände innebar det ett större intresse för tag-matchen vilket torde vara det viktigaste. (Personligen har jag en smula svårt att förstå att Ivelisse, som inte ens är under kontrakt, skulle våga shoota i det läget.) Nåväl. De bokar in en ”shootsekvens” mellan Rosa och Ivelisse här som inte såg bra ut. Jag är helt övertygad om att oavsett hur mycket shoot det var i förra veckans match (eller ingen alls) var det absolut inget av den varan här, det tror jag Khan i så fall hade tydliggjort innan han lät dem mötas på live-TV igen. Ganska trubbig match där nästan allt känns off. Jag får inte intrycket av att de är dåliga workers men att de är ovana vid varandra och därför blir det kommuinikationsbrist inte minst vad gäller timingen. Med vissa undantag givetvis. Hetta på Rosa och tag till Shida som rensar och gör en tjusig superplex ala Cesaro på Diamanté. Rosas DVD sätter upp Falcon Arrow från Shida på Diamanté men Ivelisse räddar. Rosa tar hand om Ivelisse och Shidas avslutar Diamanté med running knee efter 8:32. Detta var inget vidare. Vinnare: Shida & Rosa. 1/2*

– Jericho antar Kassidys utmaning ovan och tjafsar med MJF i ett underhållande segment med två heels.

5. AEW World-champ Jon Moxley vs. Eddie Kingston.
Titelmatch. Kändes nästan som en shootfight när de vevade loss. Underhållande liten match men det kändes tydligt att de inte tog ut svängarna, vilket inte är så konstigt eftersom det är en TV.match med minimalt med uppbygge. De slåss vid ringside där Moxley bumpar in i bordet intill doktorn vilket ger oss följande replikskifte: Excalibur: ”What a birthday present for Doc Sampson. Very nearly getting flatten by the AEW champion Jon Moxley.” JR: ”Is it everybody’s birthday today?” Tony: ”Well, a lot of people are born in September, JR.” JR: ”What does that say? January was busy?” (Även Kairi Sane och Angel Garza fyller år idag.) Moxley vinner rent med en choke efter 10:51. Lucha Bros, Will Hobbs, Darby Allin, Ricky Starks och Taz kommer in och det slutar med heel-beatdown på samtliga närvarande babyfaces. Vinnare: Jon Moxley. **1/2

– Nästa vecka: Kassidy vs. Jericho, Kaz & Daniels vs. FTR, Darby vs. Starks, Britt Baker i match och Moxley i ett framträdande. Dessutom annonserar de att undertiteln 7/10 är ”30 Years of Jericho!” vilket är lite märkligt då det inte är 30 år sedan debuten förrän i februari. Rättelse: Cagematch hade tydligen fel för Dave Meltzer skrev i WON 2020-09-28 att ”Jericho’s first match was with Lance Storm on October 2, 1990 in Ponoka, Alberta.”

SLUTSATS: Dam-taggen var svag men i övrigt var det ett bra avsnitt. Jag håller fullkomligt med citatet i början av texten för övrigt.

(Den här recensionen skrevs 2020-09-24.)

Kategorier:AEW Dynamite 2020
  1. Inga kommentarer ännu.
  1. No trackbacks yet.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: